Meditation – Snabbare hjärna med inre ro

Mystik och religiöst mantra? – eller ren psykologi och västlig livsstil? Det finns många olika former för meditation, men de tycks ge samma effekt.

Text Astrid Schaug

Övning ger färdighet, även när det gäller av-slappning.

Vad är meditation?


Meditation blir ofta förknippat med östliga traditioner och religioner som buddism och hinduism, men meditation har även en lång historia inom kristendomen. Själva ordet kommer från det latinska «meditare» som betyder att föra mot mitten, mot centrum.

Meditation är en gemensam benämning för att systematiskt använda psykiska och kroppsliga övningar, som är avsedda att träna upp och senare upprätthålla förmågan till att snabbt uppnå (och hålla kvar) ett särskilt sinnestillstånd. Exakt vilket sinnestillstånd det refererar till varierar lite mellan de olika formerna för meditation, men vanliga mål är en eller flera av följande: avslappning (både fysiskt och psykiskt), utbrytning från okontrollerad tankeverksamhet och därmed ökad koncentrationsförmåga, större insikt och förståelse för världen, en tankemässig och/eller känslomässig paus från vardagen.

Själva övningarna som används för att uppnå detta varierar också mellan de olika meditationsformerna, men kan bl.a. omfatta: ljudintonation (mantra), sensoriska övningar (som visualisering), fantasiresor, affirmationer, andningsfokus, koncentration, kontemplation, fri association och avspänning.

Meditation i väst


De senaste tio åren har meditation blivit utbrett i väst. Dels olika former för buddistisk meditation och dels meditationstekniker som baseras på yoga, utan något religiöst innehåll. Istället är målet att uppnå avslappning, trivsel, effektivitet osv. Den mest utbredda, religionsfria meditationstekniken i Norden kallas Acem-meditation.

Acem-meditation är en norskutvecklad metod för avspänning och personlig utveckling. Metoden är neutral, icke-religiös och icke-mystisk och baseras på västlig psykologi och livsstil.

Tekniken är en så kallad ljudbaserad ledighetsteknik. Det vill säga att den praktiseras genom att upprepa ett metodljud i tankarna, så lite ansträngt som möjligt medan tankar, känslor, sinnesstämning och bilder får komma och gå som de vill.
Acem-meditation praktiseras gärna två gånger om dagen, 30 minuter om morgonen och 30 minuter på eftermiddagen.

Acem är en norsk ideell förening, grundad i Oslo 1996 med det huvudsakliga syftet att undervisa i Acem-medititation. Organisationen växer idag snabbare utanför än innanför Skandinavien. Acem är i förutom Norge även etablerad i Sverige, Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Indien och Taiwan.

De som mediterar över tid utvecklar fler veck och fåror i hjärnan, vilket kan göra att hjärnan behandlar in-formation snabbare.

Forskning


Forskning visar att meditation ger djupare avspänning än vanlig vila. Detta beror på vågor. Professor Øyvind Ellingsen från Institutet för cirkulation och bilddiagnostik vid NTNU i Norge, har tillsammans med norska och australiensiska kollegor forskat på hjärnvågorna hos en person som är avslappnad. Det föregår alltid elektrisk aktivitet i hjärnan, både när du är vaken och när du sover. Denna kan mätas med hjälp av EEG (elektroencefalografi).

Försökspersonerna hade lång erfarenhet av meditation. De skulle vila i 20 minuter, på vanligt sätt och även meditera i 20 minuter. Under båda undersökningarna hade personerna på sig EEG-kåpor som mätte hur deras hjärnvågor rörde sig.

Vi har fem vanliga hjärnvågor: alfa-, beta-, gamma-, delta- och thetavågor. Dessa rör sig iolika hastigheter, beroende på vilka aktiviteter som föregår i hjärnan.

Stressnivån är lägre med theta. Under meditation var thetavågorna mest framträdande. Denna form beror troligtvis på en avslappnad uppmärksamhet som registrerar inre impulser. Här mättes stora skillnader mellan meditation och vanlig avslappning.

FForskarna såg att de personerna med lång erfarenhet av meditation fick mer framträdande thetavågor. Det kan tyda på att övning ger färdighet, även när det gäller avslappning.

Alfavågorna är mer framträdande under meditation än vid vanlig avslappning. De är karakteristiska för ett vaket vilotillstånd. Denna form av våg har i många år använts för att mäta avkoppling, både under och utanför meditation. Vågorna ökar när hjärnan inte är upptagen med målinriktade uppgifter. Det betyder emellertid inte att sinnet är tomt på tankar.

Undersökningar tyder på att sinnets normala vilotillstånd är en lugn ström av tankar, bilder och intryck, som inte härstammar från känslor och målinriktade tankar, men som kommer spontant «inifrån». Man blir mer uppmärksam på denna spontana reaktion när man mediterar. Forskarna menar det finns anledning att tro att den är en form för mental nedbrytning eller psykologiskt «spänningsutförande» som förbinder olika intryck och sätter dem i sammanhang.
När vi sover kommer vanligtvis deltavågorna. Det mättes få deltavågor både under vila och under meditation. Detta bekräftar att meditation skiljer sig från sömn.

Effekt


Studier på effekten från olika former av meditation tyder på att psykologiska problem som ångest och depressiva känslor kan reduceras. Vanliga resultat från Acemtekniken är bättre sömn, bättre koncentration, mindre smärtor och mer energi. Det hävdas att man på sikt kan uppnå större självinsikt och personlig utveckling genom att dagligen praktisera tekniken.

Meditation mot smärta


Flera studier tyder på att meditation till en viss grad kan lindra smärta. Under meditation använder man uppmärksamheten på ett speciellt sätt. När man får en viss träning, blir man duktigare på att slappna av och därmed reduceras ofta upplevelsen av smärta, säger Ellingsen.

– Vi har inte jämfört de olika meditationsformerna än så länge, men erfarenhetsmässigt, av personer som har lärt sig metoden, har vi anledning att tro att de har ungefär samma effekt på hjärnan, säger Øyvind Ellingsen.

Hjärnan ändras


Tidigare studier från UCLA (University of California, Los Angeles) visar att meditation gör hjärnan tjockare (på ett positivt sätt) och stärker kontakten mellan hjärnceller. Nu har det kommit en ny rapport från forskare vid UCLA som pekar på ännu fler fördelar: de som mediterar över tid utvecklar fler veck och fåror i hjärnan, vilket kan göra att hjärnan behandlar information snabbare, tar snabbare beslut, bildar minnen osv. Det visade sig att det fanns en korrelation (ett sammanhang) mellan antal år av meditation och hur mycket hjärnan har förändrats. Artikeln är publicerad i magasinet Frontiers in Human Neuroscience.

Källor:


arrowForskning.no

arrowWikipedia.org

arrowStore norske leksikon

arrowMedicalnewstoday.com

arrowStud.Acem.no