Upp är lika bra som ned

För att vara en sport som först och främst är för galningar, har friåkning ökat betydligt i popularitet. Men många tycker nog fortfarande att man måste vara lite galen för att kasta sig utför de brantaste stupen.

Friåkning är definierat som en egen gren bredvid vanligt alpint. Den ursprungliga friåkningen dateras tillbaka till början av 1800-talet när Sondre Nordheim började använda telemarksvängen. I modern tid fick friåkning sin renässans vid slutet av 1970-talet. Det var speciellt de spektakulära nedstigningarna på orörda fjäll i Frankrike och USA dokumenterade i skidfilmer, som bildade denna våg. Idag utövas friåkning av skidåkare med både fast och lös häl samt snowboardåkare.

Värt att notera är att många friåkare upplever vägen till toppen lika givande som nedstigningen, även om det gärna är nedstigningen som får mest uppmärksamhet i filmer och liknande. Man behöver faktiskt inte nödvändigtvis åka nedför branta stup överhuvudtaget för att kunna kalla sig friåkare. Friåkning, eller «off-pist», betyder egentligen bara att du åker utanför de preparerade backarna.

Utrustning som krävs för att åka off-pist:


Ryggsäck med en bra spade och sond.
Lavinsökare runt bröstet.

Filosofi


Det viktiga är närheten och respekten för naturen.

Det grundläggande inom denna del av skidåkning är att den individuella utövaren använder fjället och de naturliga utmaningarna som finns i terrängen. Den individuellas kreativitet och mod sätts på prov. Det finns inga begränsningar eller krav man måste följa från utomstående. Det viktiga är närheten och respekten för naturen. Varje utövare är ansvarig för att inte utsätta sig själv eller andra i fara. Detta är en diskussion som har blivit mer relevant de senaste åren eftersom människor i den västliga världen har en tendens att tänja på gränserna. Anledningen är källan till frihet som många friåkare söker. Balansen mellan det möjliga och omöjliga. Intrycket förstärks av att fjället är arenan och misstag kan få ödesdigra konsekvenser, död.

Varje år dör människor i laviner och de som åker i en brant backe (d.v.s. 30 grader eller brantare) på skidor eller snowboard, måste ha mycket större kunskap om laviner och risker än vanliga friluftsmänniskor.

Lavinrisk


Det finns tre huvudfaktorer som avgör om snön på en fjällsida är stabil eller inte. Huvudfrågorna man måste ta ställning till är:
Terrängen: är den så brant att jag kan utlösa en lavin?
Snötäcket: finns det tecken på instabila snöförhållanden
Vädret: kan vädret öka risken för laviner?

Brett utbud


I Norden skiljer Norge ut sig som det största friåkningslandet, med sitt spektakulära fjällandskap. Det finns många områden att välja mellan. Hemsedal t.ex., ligger bara några få timmars bilresa från Oslo. Vill man uppleva dramatiken som utspelar sig där fjäll möter fjord, måste man åka till kusten. Sunnmørsalperna och Lofoten är fantastiska alternativ.

Västerut och norr för polarcirkeln på 67:e och 68:e breddgraden ligger ögruppenLofoten. Här hittar du några av Norges häftigaste naturkontraster. Allt från spetsiga och alpina fjäll med vit snö, till djupa fjordar och långsträckta hav. När det gäller friåkning, ja då finns det så många platser att utforska att du lätt kan tillbringa en vinter och en vår för hitta alla pärlor.

Populära platser för friåkning:


• Alperna
• USA och Alaska
• Kanada
• Japan (som har den bästa snön)
• Norge

Tävlingar


Friåkning har sedan början av 90-talet också varit en egen tävlingsform. Varje år arrangeras flera tävlingar runt omkring i Norge. Utövarna som deltar är av båda könen men det är mest män som deltar.

2007 startade Norway Freeride Cup på Lofoten, i Hemsedal, Sauda och Røldal. Medan sporten har växt har denna cup blivit huvudarenan för norsk friåkning och i år har antalet tävlingar ökat till sex.

Lofoten Freeride är en av tävlingarna i Norway Freeride Cup. För arrangörerna handlar friåkning som en tävling om att kåra den mest kompletta skid- och brädåkare genom att bedöma linjeval, teknik, kontroll och flyt nedför en bestämd fjällsida. Vinnaren koras därmed utifrån färdigheter och kompetens – inte dumdristighet och övermod.

Källor:


arrowLOFOTEN.INFO

arrowWIKIPEDIA.NO

arrowNORWAYFREERIDE.NO

arrowFREERIDEWORLDTOUR.COM/HISTORY.HTML